Diodlaserns infraröda ljus har en våglängd kring 808 nm. Det är synligt bara för
att det är så starkt - ungefär 500 mW. Vad man ser skulle vara ungefär 10 000 gånger mer
intens om våglängden var lite kortare. Man ska alltså akta sig för att
stirra på det vid justering av speglar. Använd infrarödkonverterkortet istället. Om Nd-YAG staven lasrar, sker det på 1063 nm, och det är helt osynligt. Effekten kan vara så högt som 100 mW, och och man ska alltså även vara försiktig med det. Därför finns det två Spectronika laser goggles med tre coatings mot 808, 1064 och 532 nm. Mer om lasersäkerhet kan du läsa här. |
Synligt ljus från lasrar i klass IIIb får man observera under följande villkor: reflektionen ska vara diffus, det ska vara minst 13 cm mellan ögat och skärmen, och man får inte titta längre än 10 sekunder.
De tre 4f elektroner kan befinna sig i många tillstånd, se t ex följande nivåschema av en fri Nd-atom. I fasta tillstånd påverkas nåvåerna dessutom något av kristallfält, men färgen är alltid violett, oavsett om värden är Y3Al5O12 (Nd:YAG i MEOS stav), YVO4 (Casix kristall) eller glas. |
Det för laserverkan viktiga metastabila tillståndet är 4F3/2. Övergången till 4I11/2 vid 1064 nm har är långsam, och man kan åstadkomma en inversion genom att pumpa vid 808 nm. En pdf-fil av bra överhead med spektra osv finns här. |
Diodlasern (A) har stor divergens, som man kan se med IR-detektorkortet. Ställ kollimatorn B (f=6mm) nära framför diodlasern på den optiska bänken. Vrid på strömmen och fokussera på en svart fotokopia. Pappret börjar ryka (ha den inte för nära linser eller speglar), och man förstår att den direkta strålen är farlig för ögat.
Digitalkameran är känslig för infrarött ljus. Därför
syns laserstrålningen på bilden som ett starkt blått sken. Detektordiodens diffusor är helt
överstrålad. Bilden visar en uppställning för att mäta diodlaserns effekt. Kollimatorn står så att man får en parallell stråle (fokus långt från linsen). Utan kollektorlins (som på bilden syns bredvid den optiska bänken) har detektordioden en känslighet på ungefär 0,1 A per Watt (se kalibreringsgraf i pärmen). Jag mätte med bildens uppställning vid 9,5 °C och 900 mA genom lasern en detektorström på 39 mA (februari 2002). Diodenlaserns effekt ligger alltså fortfarande kring 400 mW, ungefär lika stor som vid leveransen. |
Man kan också mäta diodljusets spektrum. Med hjälp av den lilla OceanOptics spektrometern kan man se hur spektrum förändras vid övergången från lysdiod till laserdiod. Man kan också se att diodens våglängd beror på temperatur. Med den högre upplösningen av MonoSpec50 kan man se laserns diskreta moder: våglängdens ändring med temperatur är diskontinu. Hur starkt är våglängdens beroende på temperatur? På strömstyrka?
I stället för att ta en massa data för hand, kan man göra en XY-plot på penskrivaren av förstärkarens utgångssignal mot temperatursignalen. Eventuellt kan man kanske använda det digitale oscilloskopet i XY-mode.
Gör sådana grafer vid två strömstyrkor. Bestäm lysdiodens våglängdsberoende på strömstyrka.