Som Wilhelm Röntgen visade år 1895, kan man redan med enkla apparater få bilder som avslöjar vad som finns på insidan. En Röntgenkamera innehåller inga linser (det existerar inte heller linser för Röntgenstrålning). Bilden är en skuggbild av ett (för röntgenstrålning) halvt genomskinligt föremål - därav ordet genomlysning.
 |
Vår röntgenkälla befinner sig bakom bilden på foten. Elektroner dunstar av ett glödtråd och accelereras med en högspänning på 25 kV till ett litet område på en anod av koppar. Det ger upphov till bromsstrålning från en liten källa med en högsta energi på 25 keV per röntgenfoton. Källan är väl skärmad. Även fönstren består av plast med bly i. Om man öppnar dörren, stängs högspänningen (och därmed röntgenstrålningen) omedelbart av. |
I väggen mittemot röntgenröret finns en skärm som fluorescerar grönt i röntgenljus. Om ljuset i salen är släckt, kan man se en röntgenbild. Det är tydligast med enkla saker, till exempel en nyckel i en kuvert.
För att se mindre detaljer kan man änvända fotografisk film. Enklast går det med Polaroid. Vi använder Polapan 57, en snabb svart-vit film. Framkallningen sker utan mörkrum med hjälp av en Polaroid 545 Pro kassett. Två minuters exponering räckte för att avslöja konservatorns hemligheter i följande bild på en uppstoppad ängspiplärka.
 |
| |
Bilden är något överexponerad. Näbben syns nästan inte. Efter lite bildbehandling blir det tydligare i falska färger.
